Gösta Berlings saga - Selma Lagerlöf

Jag fick en fråga häromdan vad Gösta Berlings saga handlar om. Mitt svar blev: ja, den handlar om Gösta som bor i Värmland. Han är gammal präst. Han är kavaljer. Hmm... Ja, och sen är den om hans liv typ... Ett bättre eller mer vältaligt svar blev det tyvärr inte. Jag tror inte hon kommer rusa till bokhandeln och kasta sig över den här boken direkt...

När jag nu läst ut den har jag tänkt och tänkt på vad den handlar om, men tyvärr får nog ni leva med samma svar. Det är en saga om Gösta Berling helt enkelt!

Jag skrev här ett citat ur boken häromdan som jag tyckte var fint. Selma Lagerlöf skriver väldigt fint. Språket var en upplevelse bara det. Men tyvärr måste jag säga att alla hennes beskrivningar blir tråkiga. Beskrivningar, beskrivningar, beskrivningar, mycket om naturen, men även ibland andra saker, sida upp och sida ner, och inget av det tillför berättelsen något. Jag gillar naturbeskrivningar, missta mig rätt, men det måste passa in. Höra till. Det  tycker inte jag att det gör här. Det är synd. Det är nog det som gör att många inte läser boken. Att många som läser den i skolan inte tycker om den. För utan dessa tråkiga beskrivningar var det här en helt underbar läsupplevelse.

Jag upphör nog aldrig att förvånas över hur lite människan och hennes behov förändras över tiden. Skuld, ångest, skam, hunger, kärlek, otrohet, döden, alla brottas vi med samma känslor, samma tankar. Trots att så mycket i vårat samhälle har utvecklats med tv, datorer, mobiltelefoner och allt vad det är, är det ändå vid dagens slut samma problem vi diskuterar med våra vänner, samma tankar och problem som vi grubblar över när lampan är släkt på kvällen som de människor gjorde som bodde här tvåhundra år innan oss...