Det här med metaforer

Jag läste det här inlägget hos Sophie på Projekt Pretto. Där nämner hon bland annat att hon inte funderar nämnvärt över metaforer när hon läser en bok, utan att hon läser texten ganska rätt upp och ner. Jag kan inte mer än instämma. Men jag vågar nog säga att jag är sämre än hon på det här med metaforer. Jag har aldrig förstått grejen. Jag blir mest frustrerad och irriterad. Liknelser och underliggande meningar är underbara i böcker, men det här med metaforer. "Havet står för tiden, stranden för jorden, solen för kärleken och snäckorna för döden." Grrr. Jag är den första att erkänna att jag sällan (typ aldrig) snappar upp sådana metaforer. Samma sak i musik. "Molnen står för kokain." Grrr! Och en sak till. Jag gillar inte när folk säger typ "Ja, men fågeln stod ju för hennes relation till sin syster, fattar du väl!?" Nej, det fattade jag kanske inte. GRRRR!!!