Sandra och Doris bor i Trakten. Ingen av dem har haft en enkel uppväxt och när de finner varandra blir de bästa vänner och skapar en egen liten värld. Några år tidigare hade den amerikanska flickan, Eddie, flyttat till Trakten och strax efteråt drunknade hon. Morgonen efter hittas Björn, Eddies vän, död. Han hade hängt sig. Sandra och Doris är nyfikna på Eddie, den amerikanska flickan och hela historien runt henne och de betämmer sig för att ta reda på vem hon var och vad det var som egentligen hände, varför det slutade som det gjorde.
Vi välkomnas in i Sandras och Doris värld där vi ser världen genom deras ögon. Och så snyggt Monika Fagerholm gör det. Språket är strålande, det riktigt gnistrar om det. Älskar att det är repetativt. Olika fraser, tankar, textrader återkommer gång på gång, och för varje gång förstår man lite mer vad det faktiskt betyder.
Vilken fantastisk bok! Jag tror inte jag har läst något liknande innan, och det här är en bok helt i min smak. Jag älskar historien, jag älskar karaktärerna. Jag bryr mig om karaktärerna. Jag älskar berättarstilen och jag älskar hur boken utvecklar sig. Som sagt; Vilken fantastisk bok! Jag har definitivt hittat en ny favoritförfattare. (En till...)
Jag vet inte vad jag hade väntat mig av den här boken, men den var inte alls som jag hade tänkt mig. Jag har läst många hyllande recensioner om den här boken, och jag var rädd att den inte skulle leva upp till hypen, men jag måste säga att för mig var den bättre än vad jag hade vågat hoppas på! Jag är lyrisk och jag kommer tjata om den här boken och författaren till alla som vill lyssna. (Och nog till de som inte vill lyssna också ;)) Jag rekommenderar den här boken varmt. Till alla.
Den här boken ingår i min Boktolva.
